Vädret bjöd på ännu en solig dag när det var dags att spela mot seriemästarna Göteborg. Vi var taggade och såg fram emot en hård och rättvis match när vi skulle få öva ordentligt på våra tacklingar, och spela mot några av de bästa rugbytjejerna i Sverige. Göteborg spelar fysiskt men vinner matcher genom att spela bra rugby och inte genom att fula sig.

Lugis laguppställning var 17 imponerande tjejer. Var vi störst eller snabbast? Kanske inte, men det var första gången vi spelade med fullt lag med avbytare som samtliga har varit med på försäsongsträningen! Det gör en stor skillnad när alla har spelat tillsammans ett tag. Kerstin spelade med brutet finger, en tapper insats! Ulrika gjorde sin första match efter mammaledigheten och förstärkte backlinjen med självförtroende och spelkänsla.

Laguppställningen var

  1. Anna Pernevall
  2. Frida Nordlund
  3. Mia-Maria Nordlund
  4. Louise Ericsäter
  5. Gabriella Westerdahl
  6. Anna Thynell
  7. Kerstin Lövendahl
  8. Emma Lönsjö
  9. Malin Olofsson
  10. Ulrika Hiller
  11. Anna Lindeus
  12. Sofia Helbro
  13. Emma Strömberg
  14. Carolin Lindberg
  15. Amanda Sandsborg
  16. Sara Östberg
  17. Jenni Wickham

I första halvlek regerade Lugi spelet till allas förvåning, även vår egen! Sofia Helbro gick in hårt i tacklingar och både ruckar och kedjespel var intensivt och med massor av energi. Frida gjorde ett bra jobb som kratsare, en helt ny position för henne, och Kerstin briljerade som flanker. Hon var överallt på planen och dök upp som från ingenstans när Göteborg hade chansen att bryta igenom. Jag tror inte att vi behövde ta en enda klunga i första halvlek pga knock-ons. Klungan tackar och bugar kedjan för denna utmärkta insats, och jag hoppas att vi gengäldade den med att komma i snabbare support med våra ovanligt fräscha ben.

Efter första halvlek var siffrorna 14-0 till Lugi. Vi hade spenderat större delen av halvleken pressandes mot Göteborgs 22-område. Kerstin hade sprungit in ett försök, Sofia hade tagit hand om en studsande boll i försöksområdet efter att GRK misslyckats med att sparka ut bollen och Amanda hade satt båda kickarna.

Inför andra halvlek visste vi att Göteborg skulle höja sig och börja kämpa mer. De gick ut hårt och lyckades pressa in fyra försök under 40 minuter, det sista alldeles i slutminutrarna. Göteborgs Cecilia Torbjörnsson gjorde två försök, Henrietta ”Harry” Högberg ett och Maria Heydorn ett. Som tur var lyckades Emma Lugi runner Strömberg ta sig igenom med en fantastisk löpning och lägga in bollen på kanten. Amanda satte en svår kick och resultatet slutade 21-20 till Lugi.

Vi visade riktig kämpaglöd i första halvlek, men var väl lite i chocktillstånd efter att ha spelat så bra mot ett lag som Göteborg, som trots saknade spelare ändå har långt större spelarresurser och erfarenheter än vi. Vi får jobba mentalt på att inte bara kämpa i underläge och hålla humöret uppe, men också kunna förvalta ett överläge! Vi har visat vår glöd som bra förlorare, nu får vi öva på att vara bra vinnare! Matchens spelare blev undertecknad, som även fick spendera sina sista fyra minuter i the sin bin för en hög tackling. Jag ber om ursäkt till den spelare som råkade ut för mina 180 cm, jag kämpar verkligen på att gå lågt men blev lite överraskad av ett mycket snyggt sidestep.

En liten tråkig sak måste dock nämnas. Ett försök gav upphov till stort tumult, GRK ansåg att bollen var utanför planen och sedan studsade in. Jag kan tyvärr inte säga något om det eftersom jag som vanligt låg underst i en ruck, det är mycket möjligt att domaren såg fel men jag hoppas att Lugis tränare inte hade uppfört sig på det viset om situationen varit den omvända. Domaren dömer och har vi synpunkter på domare så tror jag att rugbyförbundet välkomnar alla konstruktiva förslag och stöd vi kan ge dom för att förbättra underlaget och utvecklingen av domare. Jag anser dock inte att denna diskussion bör föras högljutt under pågående match. Jag anser inte heller att spelare ska anklaga varandra för fusk pga. en domares insats. Vi spelar väl alla tills visslan blåser? Jag tror inte heller att alla domslut kommer att vara 100% rätt, men det brukar jämna ut sig under 80 minuters spel. Vi är mycket tacksamma för att domare kommer och dömer våra matcher så att vi kan spela rugby, även om alla kan förbättras. Vi ser fram emot att ge Göteborg tillfälle till revansch om två veckor, och skulle de då vinna över oss då så kommer vi att låta dom njuta välförtjänt av sin vinst. Men dom kommer att få kämpa för det. Det är rugby för mig.

//Louise